Tyst

Längst in i evigheten, där står du. Med blommor över min glömda grav. Och allt som var har jorden slukat med ett enda andetag. Mitt blod finns kvar under dina naglar och ditt rop på hjälp skriker igenom alla mina dagar. Här är vi nu. Tillslut. Och det enda som talar är tystnaden vi alla beklagar. Jag hoppas att du hör mig ändå. Jag hoppas att du fortfarande ser oss två. Jag är ju här, under marken där du står. När du blundar hoppas jag att du känner mitt mjuka lugna igenom det fruktansvärt vassa och alldeles tunga. Minns mig i ditt vilda hjärta och känn mig i din unga kropp som ska slå och springa tills du vinner precis alla lopp. Jag springer inte med och jag hejar inte på dig mer, men jag är ju här. Blunda så får du se allt det där.

Här, gullet!

Kommentera gärna! Förhoppningsvis så gör du mig glad.

Vem är du ?



Klistra fast mina uppgifter.

E-postadress: (Publiceras ej offentligt)



Din blogg, tack (:



Kommentar:



Amanda

Vilken djup men ändå fin text!

Svar: Tusen tack, Amanda! Jag älskar att skriva. Det värmer! :)
Joy Malou Schubert

2015-10-21 « 13:38:51
Din blogg: http://nouw.com/amandamaria
♀ P E A C E R E V ♀

Här har jag inte kommenterat tidigare xD

Djup text! gillar det! Gillar texter som innehåller sådant man inte kan ta på, som exempelvis evigheten

Svar: Åh vad glad jag blir! Tack! Det betyder så mycket :)
Joy Malou Schubert

2015-10-21 « 15:36:53
Din blogg: http://PeaceRev.com
Emma Engström

Vilken fin text!

Svar: Åh tusen tack, finis!! :)
Joy Malou Schubert

Emma Engström

Kommentaren var ifrån mig! :)

Svar: Tack igen! <3
Joy Malou Schubert

2015-10-21 « 19:51:28
Din blogg: http://emmaengstrom.vione.se
Anonym

Superfin text, du är duktig på att skriva :)

Svar: Åh tusen tack! Vad fint av dig. Vem är du? :) <3
Joy Malou Schubert

trackbacks