Avtrubbad

Du fattar inte. Hur mycket jag letar efter livet du gömde men längtar efter döden du glömde. Hur mycket jag har hatat det här tills jag började hata mig själv. Du fattar inte. Hur mycket jag kämpar men ändå på något sjukt sätt alltid måste slita tills jag faller isär i tusen bitar. Hur mycket jag gråter, skriker och slåss för att bara klara av att ens skratta eller le. Du vägrar se. Hur du är anledningen till alla brutna ben, till alla avtrubbade nerver, till alla mörka ärr som slukar min sköld. Mitt skinn. Du fattar ingenting.

Här, gullet!

Kommentera gärna! Förhoppningsvis så gör du mig glad.

Vem är du ?



Klistra fast mina uppgifter.

E-postadress: (Publiceras ej offentligt)



Din blogg, tack (:



Kommentar:



♀ P E A C E R E V ♀

Väldigt väldigt starkt text - bra skrivet!

Svar: Tack, guldet!!
Joy Malou Schubert

2016-01-15 « 23:05:31
Din blogg: http://PeaceRev.com
trackbacks